------------------------------ 
INNEHÅLL NR 4
Reflexer

Klasskampen vs Internationalen

Arbetarägda företag?

Strejkersättning och klasskamp

Rädslan skapar tystnad på arbetsplatserna, del 1

Rädslan skapar tystnad på arbetsplatserna, del 2

Inga nya lekplatser åt de rika!

Mona Sahlin springer nyliberalismens ärenden

Aktivist riskerar 25 år

Protesterna växer i Grekland

Stålarbetare, anarkister och miljövänner i blockad

Nazister fick fängelse

Sport

ARBETAR-
ÄGDA FÖRETAG?
-------------------------------------------------------

I LO-tidningen nr 23/98 kan vi läsa rubriken "Sverige moget för arbetarägt". Direkt faller tanken på arbetarförvaltade företag som helt ägs och styrs av arbetarna enligt de gamla socialistiska idéerna om självförvaltning.


Men, det är inte riktigt det de menar när de talar om arbetarägt. Istället menar de att facket ska investera i fonder som ska hjälpa företag att skapa fler jobb. Per Åhlström, chefredaktör för Nya Norrland och Dagbladet, har studerat löntagarägande i USA och Kanada. Åhlström menar att: "fonderna ska inte ta makten över företagen, utan stödja ägarna så att små företag kan bli stora och livskraftiga". Alltså inget större inflytande från de som arbetar på företaget. Fondernas investeringsbeslut måste godkännas av en kommitté med dominans av representanter från näringslivet och från facket. Detta ska minska risken för att fonden gör politiska investeringar, menar Åhlström. Vad är det då för mening med arbetarägda företag? Det blir ingen skillnad från privatägda företag förutom att arbetarna själva måste bidraga, inte bara med sitt kroppsarbete, utan även ekonomiskt, och därmed riskera att förlora mångfaldigt mer om nu kapitalisterna skulle bestämma sig för att världen behöver ännu en kris.

Var har då herr Åhlström tänkt att pengarna ska tas ifrån, som arbetarna ska investera i företagen?

Jo, från de pensionsfonder som sparas i AMF, Folksam m.m. Av dessa pengar skall alltså några procent istället föras över i investeringsbolagen. I DN (7/10-98) får vi veta att Metall, som är ett av de fackförbund som har störst förmögenhet placerad i aktier, har förlorat mer än en miljard kronor på den kapitalistiska börsens nedgång. Metall hade en aktieportfölj som var värd fem miljarder kronor innan förlusten.

Den största andelen aktier hade Metall i verkstadsindustrin och huruvida Metalls medlemmar har någon makt över de företagen får vi inte veta och det tror vi inte heller att de har. Detta visar ju bara att arbetarorganisationer inte ska spekulera på börsen eftersom det sker efter kapitalismens osäkra spelregler.

En arbetarorganisation ska vara till för arbetarna och inte vara en del av det system som gör livet osäkert för dem. Alltså det som Per Åhlström pratar om är inte det som vi tänker på när vi talar om arbetarägda och arbetarstyrda företag. Istället måste vi arbetare ta över de företag vi arbetar på och själva förvalta dessa företag i god socialistisk anda.

 


< Föregående artikel | Hem | Nästa artikel >